Som vanligt, delar med mig av funderingar och skriver av mig...   

Även om jag är depressiv ofta, så jag jag inte negativ. Jag försöker se det bra i allt som sker. Jag vet att jag beter mig fel och gör saker som jag inte borde gjort, men i den stunden tror jag att det är rätt. Jag har svårt att se långsiktigt. Ofta följer jag mina impulser, vill jag ha något då köper jag det. Vill jag göra något, då gör jag det. Oavsett om det är bra eller dåliga saker så gör jag det för att jag tycker att jag ska göra det. Sen ångrar jag mig oftast. Ibland får jag som "fixa ideer" att jag måste göra en sak för att ångesten ska släppa, men sen så mår jag bara dåligt för att jag tog fel beslut och måste sen försöka hålla huvudet högt och inte visa någon att jag tog fel beslut. 

Jag är inte fullkomlig, det är ingen. Jag har dåliga sidor, men jag har också bra sidor. Jag vet att jag är empatisk, att jag är smart, att jag är bra på olika saker. Men mina negativa sidor är att jag är impulsiv, har dåligt självförtroende, att jag inte vågar... Att jag inte vill ta ansvar, fast jag gör det ändå för att jag måste.

Folk snackar och säger att jag är lat, att jag bara sover jämt, att jag gör si och så. Men tror någon uppriktigt att det är så? Ibland orkar jag helt enkelt inte, får jag chansen så gömmer jag mig från mäskligheten och säger att jag har huvudvärk. Egentligen känner jag mig bara deprimerad eller har ångest, men det klingar negativt i folks öron så då säger jag att det är nåt annat fel på mig för det förstår de. Dessutom vill jag inte belasta folk, så jag låtsas att saker är bättre än de är. Mina skådespelarinsatser är otroliga tycker jag ibland, när jag skrattar och skämtar med folk när jag egentligen har självmordstankar i skallen.

Jag försöker inte vara någon jag inte är, jag anser att kan inte folk acceptera mig för den jag är så behöver de inte umgås med mig. Jag skäms inte för att jag är den jag är, jag är JAG helt enkelt. Jag bryr mig inte om att berätta för andra om mina tankar och känslor, men självklart berättar jag inte allt. Jag har också hemligheter och saker jag inte vill säga till någon. 

Jag hoppas att jag kan hjälpa någon annan. Att jag kan visa att även om man är 39 år så är inte livet lätt. Att åren går och demonerna kanske aldrig försvinner helt, men att man på något sätt ändå lär sig leva med det. Istället för att slösa energi på att se det som är dåligt i livet bör man försöka se det som är bra. Även om man mår dåligt. Livet är inte antingen eller, det innehåller både bra och dåliga saker. Motgångar är bra för en egentligen, för de gör en starkare. När man står längre fram i livet och tittar tillbaka, så ser man att det fanns en mening med vad som hände. Att även om man tyckte att man var i ett mörker och inte tog sig någonstans, så rörde man sig sakta framåt...

...........................  

This endless hole I seem to be stuck within
The absence of life is so full of sin
And I have lost just about everything
No more life, let the loneliness begin

The shame for all the errors on my ways
Will relentlessly haunt me till the end of days
Out of options cause I have failed (I have failed)
End of game brings the solitude again

Time and time and time again
Withered, broken, infident
I need to find some peace of mind
Time and time and time again
Life will fight me till the end
I need to find some peace of mind

My life is no more then a loosing game
I see myself and I see shame
The sence of guilt just lingers on (lingers on)
No more time emptiness is left alone

Time and time and time again
Withered, broken, infident
I need to find some peace of mind
Time and time and time again
Life will fight me till the end
I need to find some peace of mind

Time and time and time again
Withered, broken, infident
I need to find some peace of mind
Time and time and time again
Life will fight me till the end
I need to find some peace of mind